Värmen

Där är hunden och här är jag . Morning has woken, dead and lovely i Kävlinge Kommun. Jag fick ticks igår igen.

Herr Lundell har äntligen släppt Värmen, sista boken i romantriologin om en utblottad man som håller på att tappa greppet. Vi är alla rädda för att komma dit en dag och så även enskilda recensenter och andra Harlequin entusiaster som tycks ha förväxlat tabloid journalistik med litteratur och tycks tro att det är handlingen det handlar om. Action, baby action! HA!

Makarna Marega har fått ett bolån. Makarna Marega skall skriva under lägenhetkontrakt imorgon och bli kvar i Sverige resten av sina liv tills de äts upp av den store stygge likgiltighetsdemonen som hemsöker och ödelägger de nordliga Europeiska breddgraderna. Eller så lever de lyckliga för all tid framöver. Only Heavens know!

Idag ska jag vara social! Ha det!

Satans massa skojiga skriverier.

Kill me if I'm wrong men där är nånting lurt med juggar. Något robust och rått, något hemtrevligt bedrägligt. Blod och honung i en suspekt soppa but I love it.

Henry Miller var en förträfflig författare. Tack, Elin! Förutom Mr. Miller är det ungefär tjugo noviteter i bokhyllan skulle jag vilja säga men på golvet i väntan på bättre tider, men ändå. " Jag vill tacka liiivet som har gett mig alfabeeetet"

På tal om ingenting så fick jag ett mycket oväntat samtal idag från en gammal vän från förr. Ja vi pratade om sånt folk pratar om när de inte har pratat på länge och det hela resulterade i en känsla av nostalgi och välbehag.

Ja jag vet inte jag. Jag borde vara produktiv eller nåt but then again så producear jag koldioxid vid varje andetag så vad mer kan man begära. "Self-preservation is a full time occupation " so fuck off. Ja, nu är det tralalatoner som flöder från högtalarna men jag och mitt sadomasochistiska kolmolnego tänker gömma oss under täcket och drömma om det bästa sättet att bli rik på utan att behöva jobba.

På Chrilles balkong.

Alla är olika. De flesta är bra. Vissa är stora, andra är små.
På Chrilles balkong hände det just att alla var bäst, störst och minst samtidigt. Och ibland vill man bara gå fram till någon och säga du jag vet att vi inte håller med varandra, att vi inte delar samma ståndpunkt inför det ena och det andra och alltsammans, men kan vi inte flytta på oss och stå där vi kan hålla om varandra, beundra utsikten och tycka att det är bra som det är hur det än är. Men gör man det, då blir det kalas!

Dagenefterloppisen var dessutom kanske den bästa i världshistorien, för att inte tala om efterloppisfrukosten! Ojojoj...

Skogsäventyr

I helgen var vi ute i skogen; två goda vänner, min man och jag. Min man och jag delade ett hjärta och de två vännerna delade betydligt mer.

Där var mycket fint som hände. Jag fick mina skor knutna, mina idéer ifrågasatta. Jag fick stjärnhimmelen! Men med gryningen kom också utmattningen och den solklara insikten om att vissa saker gör man enbart för sig själv och ingen annan.

Sapir och Whorf

Kan det finnas en tanke utan ett språk? Till vilken mån påverkar vårt modersmål vår syn på världen? På vilket sätt skiljer sig tanken från instinkt och reflex och kan man dra gränsen mellan språk och samhälle. Hmm. Klurigt. Det har varit mycket sociallingvistiskt klurande de sista dagarna och det är mycket skönt att ha börjat skolan igen. Jag minns inte om det någonsin har hänt mig tidigare, men igår satt jag (helt frivilligt) till sent på natten och skolade mig, och min första tanke imorse när jag vaknade var återigen skola. Och vilken lättnad det är att där är väldefinierade, vetenskapliga teorier som stödjer mitt eviga tjat. Det existerar inte en tanke utan ett språk i grunden. Språk går inte att översätta och språk har allting att göra med hur jag ser på världen. U picku materinu!

En person som jag verkligen kan prata med är Elin. Vi kan mötas för att vi förstår varandras språk och därmed också varandra.

Fortfarande inget nytt om Thailand. Stackars maken min. I Thailand skickar myndigheterna hem en om man har ett stavfel i sina papper. Thailändare ogillar när Européer tar deras mark, jobb och praktikplatser och de är allt annat än eniga om hur de ska gå till väga om de nu måste handskas med västlänningar. Thailänningar tycker dessutom att tid är relativt vilket gör maken min mycket frustrerad.

Jag däremot är rätt nöjd som det är.

F. Y. Chefen!

Inga fler släktsammankomster, fylleslag, förväl och långa bilfärder. Åtminstone inte på ett tag. Och jag skulle föredra evig tystnad och ändlöst utrymme framför ytterligare en familjesemester om det var ett val jag behövde göra idag. Det är så tröttsamt att behöva ta hänsyn hela tiden. Jag behöver lugn och ro till att göra absolut ingenting om det så behagar mig och friheten till att fatta mina egna beslut oavsett hur ogenomtänkta, själviska och naiva de än vore. Därför säger jag tydligat och klart; Fuck You Thailand! Jag väntar på min man.