Teosoferna

Visst är det fint med människor som söker bevis för sina spekulationer och hittar dem. Folk som har noga uträknade kalkyler och mått och det ena och det andra och som håller sig till statistiken för statistiken är minsann obestridlig. Det är de som har en säker stämma och stadig blick för att de vet.

Sen finns det de som tror och ett par av dem har jag haft nöjet att få träffa på sista tiden. De är teosoferna, reinkarnerade sökare och blivande planetandar. De tror så mycket att de vet att de tror att de vet. Visst är det fantastiskt med människor som har alla bevis emot sig och inte bryr sig. De går på känslan för det enda de vet är att tron är det enda som räknas. Det är de som har mild stämma och en ödmjuk blick.

Och visst skulle man kunna ifrågasätta och veta att det de tror är rätt eller fel, men vore det inte lika poänglöst som att acceptera och anamma allting som sas utan att tro? Varför engagera sig i diverse trossamfund? För att det är r.o.l.i.g.t. och inte minst självförverkligande - liksom träning eller fågelskådning kanske?

Den fina och fredagen.

Efter världens längstaste tid ifrån Elin, min kära solidaritetskamrat och neuroskompanjon kom äntligen fredagen och tid för Elins och Albens besök i vår fina nya lya. Och mysigt var det, men jag var så trött och min man var trött och morgondagens politiker och storföretagare skrämde vettet ur mig och jag har ju en omotiverad känsla av stark oro inför nattklubbar och glitter och parfymlukt och balkanianmusikern hade fått sparken så inget turbofolk blev det heller! Jaja, better luck next time! En dag när vi är rika änkor skall vi bo grannar, Elinen och jag!

Sakernas tillstånd.

Vi bor alltså numera vid sidan av en trafikerad korsning, mittemot ett flerfamiljehus, bland ett dussintal pizzerior och ovanför falafel nr. 1! Vi har tre valv, ett vitt sovrum, ett rött vardagsrum och ett mycket stökigt kök. Allting är lite långt bort från allting annat jag känner till och har lärt mig att tycka om men sånt är livet! Och livet i Malmö är oberäkneligt och hemskt spännande. Den ene lär ut arabiska, den andre berättar gamla skeppshistorier, den tredje lånar ut sin gitarr och allt som allt är man aldrig ensam trots avståndet och saknaden.

I Malmö är fler saker onekligen klart bättre än någon annanstans i Sverige. Cirka en tredjedel av innevånarna har ett utländskt bakgrund! Kanske just som ett resultat av detta så är där folk ute på gatorna alla dagar och i alla tider, det är lätt att få kontakt med människor och det kryllar av spännande billighetsaffärer. Till jul önskar jag mig en blinkande tavla av den sista nattvarden, så det så!

Förutom att packa upp saker, städa, handla och lära känna Malmö så har vi även haft besök av Jason. Fyra dagar försvann på ett kort ögonblick men vi hann kalasa en aning, samtala samt fira samhain. Mycket trevligt!

NU däremot är det dags att ägna skolan lite av uppmärksamheten!