Morgonstund.

Fortfarande med drömmar i håret och tomtebajs i ögonen sitter jag i köket medan mormor bakar kanelbullar. Vilket precisionsarbete! Av vad jag har förstått så finns där vissa kritiska moment som endast någon med ett helt liv av bullbakande bakom sig verkligen kan komma tillrätta med, som till exempel; exakt hur mycket smör och kanel som ska i för att bullarna ska bil bulliga nog, eller tricket för att undvika den mjöliga bismaken. Men det svåraste är att känna igen den brunbrända nyansen på de smaskiga guldklimparna innan de ska ut ur ungen, något som nästan kräver en längre tids erfarenhet av färgstudier!