Just nu.

Bara tre dagar kvar, sedan bär det av till barndomsbyn. I vanliga fall hade jag varit överlycklig över att få träffa alla, särskilt i augusti månad när majsen har mognat och luften smakar sött. Men för tillfället har jag svårt för att focusera. Helgen känns nu i efterhand mer som en dröm som jag minns i detalj; en vitkalkad sommarstuga med havsutsikt, omgiven av hallon - och nyponbuskar och skrattet av lyckliga människor, en bullmamma, en tummenmittihandenpappa och deras tre barn som äter saftiga smörgåsar och pratar om förr i tiden. Precis som en dröm! Sedan tillbaka till verkligheten, till svärmor och svärfar, planerna och hindren, tjafset och kärleken.

Deja Vu, just nu.

I övrigt är det mycket Jesus, en massa badkarsbadande och lockar i håret. Rade Serbedzija är en språkgud men Robert Heinlein är också förvånadsvärd begåvad. Min man är och förblir etta på allt-och-alla listan, men där är också vänner som bra.